Högst aktuell rapport från ett husbyggande
Det var i november som jag bloggade om vårt utbyggnadsarbete här i Krecklingesocken och då hade jag bloggat om detta några få gånger tidigare. Det är en fråga om det är något så speciellt att man bygger ut ett mindre hus att det är värt att blogga om det, men sanningen är ändå att det var otroligt många som läste om det. Nu har mitt svenska bloggande legat på is ganska länge och bloggandet om utbyggnaden har legat på is sedan i november som sagt var. I dag var här snickare, en granne, som hjälpte mig. Jag tog kameran och tog kort av honom där han jobbade för fullt och tänkte att nu är det på tiden att blogga på svenska om vårt byggnadsarbete.
Det har hänt mycket sedan i november, inte bara med arbetet, men det är nya beslut som vi har tagit och sanningen är att snart har vi en mindre villa av väl modernt kvalité färdigt byggd. Det fanns inte i våra tankar när vi bestämde oss i september 1993 att flytta preliminärt till Sverige för att jobba, bekanta oss med detta land och dess invånare och lära oss något nytt i livet, att vi skulle fastna här, börja älska landet och bli ägare till en villa på den svenska landsbygden. Detta var helt otänkbart men är i dag fakta. Därför skulle jag kunna skriva en hel del om vårt byggande, tankarna bakom nya beslut och känslan av att det är just som det är i dag.
Nu är det en sen kväll så det blir inte av just nu men vad händer senare vet inte jag och vem skall veta det om inte jag själv. Men jag tog kort av min granne, snickaren, har jag sagt, och då skall den ut på min bloggsida.
Det har hänt mycket sedan i november, inte bara med arbetet, men det är nya beslut som vi har tagit och sanningen är att snart har vi en mindre villa av väl modernt kvalité färdigt byggd. Det fanns inte i våra tankar när vi bestämde oss i september 1993 att flytta preliminärt till Sverige för att jobba, bekanta oss med detta land och dess invånare och lära oss något nytt i livet, att vi skulle fastna här, börja älska landet och bli ägare till en villa på den svenska landsbygden. Detta var helt otänkbart men är i dag fakta. Därför skulle jag kunna skriva en hel del om vårt byggande, tankarna bakom nya beslut och känslan av att det är just som det är i dag.
Nu är det en sen kväll så det blir inte av just nu men vad händer senare vet inte jag och vem skall veta det om inte jag själv. Men jag tog kort av min granne, snickaren, har jag sagt, och då skall den ut på min bloggsida.
Han är bara lite, lite yngre än jag denna man men helt otroligt vad han hinner med. Han är riktigt duktig och plyvoodfliken han testar på bilden passade exakt. När man har gjort med en gammal vägg som bilden visar, förstärkt väggen och tilläggsisolerat med 70 mm på insidan, ny plywood och gips och byt gamla panelen ut mot en ny på utsidan, ja, då är väggen som ny eller hur?
Så såg det ut till jul. Inget är självklart och därför bör man vara ödmjuk och takcsam för det man lyckas med och ett nytt och gott boende är en stor sak. Det finns också många etapper där vi har känt både glädje och tacksamhet för det fina som har hänt.
Ps. Ordlistan godkänner varken blogga eller bloggande. Är det fel att säga så?
