Sex månader har gått
Den 27 november förra året stod jag framför Domkyrkan i Västerås och kammade med blicken över torget. Jag sökte en kvinna som skulle komma dit. Hej Gudjon! hörde jag henne ropa innan jag såg henne. Vi gick in i kyrkan och var där en liten stund. Sen gick vi över till Kalle På Spången för att äta lunch och fika.
Vi satt på Kalle På Spången i timmar, Susanne och jag. Vi hade inte träffats i sju år eller så, men vi hade gjort något som var mycket viktigt och effektivt; vi hade genom att skrivas åt på meddelandesidan på Facebook i månader förnyat vår tidigare bekantskap och inte bara det, vi hade fördjupat denna bekantskap och gjort den till en varm vänskap.
Hade vi bråttom? Visst tänkte vi på det men vi tyckte också att vi var en aning vuxna. Skrivandet innan vi träffades var avgörande. Där sade vi på allvar mycket som vuxna människor behöver säga men kanske inte gör. Så blir det för sent. Denna bild är tagen på julkonsert i Vingåkerskyrka.
Bråttom eller inte bråttom. Susanne har flyttat hem till mig på landet och hon stormtrivs där. Bilden visar det också. Dagen i dag, denna halvårsdag, är också hennes examensdag i Sollentuna. Jag däremot befinner mig i mina gamla barndomstrakter och kan känna att jag borde vara hemma och bjuda henne på den bästa middag som jag bara kan bjuda på när hon kommer hem i kväll som specialutbildad hemsjukvårdare.
Jag vet att hon älskar att vara till stöd för de som är sjuka, för de som känner sig i underläge, de som är ensamma och rädda. Jag vet att hon kan ta i en kall och darrande hand, få handen att slappna av, sen armen och till och med hela människan. Detta är en underbar egenskap som jag vet att Susanne bär på.
Tack för att du finns i mitt liv Susanne, tack för det halva året.
I gamla fina Falun
Vi var på väg från Orsa mot Falun i söndags, jag och Susanne. Vi tänkte åka raka vägen till Västerås men vi kunde inte tänka oss att bara åka förbi Falun även om det hade varit den kortaste vägen. Det var eftermiddag och vi blev sömniga båda två. I Rättvik köpte vi var sin flaska vatten och försökte dricka vatten för att bli av med tröttheten. Det gick inte. Då bestämde vi oss för att fika i Falun, fika och köpa en riktig godiskaka med kaffet.
När vi kom dit var klockan drygt fem. Av den erfarenheten som jag hade av Falun när jag bodde där, då kunde jag tänka mig att centrala Falun hade somnat redan vid femtiden. Och så var det också. Knappt en människa såg vi där på gågatan Holmgatan och alla dörrar verkade stängda. Men vi var envisa och gick längs Holmgatan tills vi kom till en finare restaurang jag visste att fanns där. Där var dörren öppen även om det verkade markant lugnt där. Vi gick in.
En vacker och vänlig ung kvinna kom omgående och önskade oss välkomna och frågade vad hon kunde göra för oss. Vi pratade om att fika och få något gott med kaffet. Denna kvinna var tillmötesgående och vänlig men långt ifrån att verka vara till lags. Hon visade oss en meny och föreslog ett fint bord vid ett fönster där vi såg ut på Holmgatan. Det ända som fattades var folk på gatan. Vi beställde kaffe och en chokladkaka.
Vi var överens med att aldrig tidigare hade vi fått så fint tillrett fikabord på en restaurang. Aldrig genom alla år. Det kostade några kronor men vi betalade utan snålhet.
Enkelt ser det ut men fint var det. Och när jag såg hur nöjd Susanne var kunde jag inte låta bli att ta kort av henne också. Det var inte bara det som vi fick på bordet som gjorde oss glada, det var också allt bemötande. När det minskade i kaffekopparna kom en yngre man med mera kaffe och bjöd på. Han var av samma fina föredömmet och kvinnan som önskade oss välkomna. Vi var värkligen väl ompysslade.
Gamla fina Falun var fortfarande fina Falun. Jag bad om en bild. När jag flyttade från Falun 1997 gjorde jag det med en stor saknad. Trots jag har alltid och över allt varit välkommen och väl om händer tagen i detta land av er alla som jag har träffat, då kan jag erkänna att Falun har en alldeles speciell bostad i mitt hjärta. Fika där om ni kommer dit och ni blir vel om händer tagna. Jag bor i ett gott land.
