Där man blir ett med landet
För några dagar sedan bloggade jag under rubriken Att bygga ut vattenfall. Egentligen rimmade denna rubrik inte med ämnet i denna blogg men ändå; ett kraftverk i en tyst, orörd känslig natur -får man bara göra så. Den finsksläktade pastorn Harry Månsus och många fler kan skriva mycket vackert om moder Jord som ett levande väsen som vi bara inte får göra illa men gör ändå.
Jag tänkte använda några bilder med denna text men sen blev texten längre än jag anade och i stället använder jag dessa bilder nu. Min brorson, Birkir, som också älskar dessa trakter är mannen bakom kameran.
Till vänster är källan i sluttningen som vi har plötsligt framför oss på resan och där har den troligtvis runnit fram i tusentals år. Denna källa bildar en liten bäck som på sin resa förenas med en annan bäck från en annan källa. Bäckarna blir till en å som så småningom blir till en flod med vita kaskader och forsar. Längst borta ser vi in till den stora jökeln Vatnajökull. Som exempel på dens storlek kan man säga att den är 2000 kvadratkilometer större än Södermanland. Där inne på jökeln till höger finns ett ställe som heter Svíahnjúkar, översatt på svenska kan det betyda Svenskarskullar på grund av att två svenska män hittade dessa kullar tidigt på sista århundrade.
Här ser vi varifrån källorna får en del av sin näring, från vinterns snödrivor. Jökeln fortsätter vara i bakgrunden. Stenigt är landet där högt uppe, dock finns det lite växtlighet i sänkorna.
Se mossan närmast oss, gråmossan. Den är djup,mjuk och känslig. Spår efter bil skulle man se mycket länge i denna mossa. Miljön där nere i dalen är mycket speciell. Där blandas små gräsytor, gråmossa och svarta lavahällar. Ovanför backen med skuggorna mitt i bilden är många otroligt silverklara och vackra källor som i ojämn lavan bilda pölar och tjärnar, riktiga irisar i detta annars karga landskap. Till slut bilda dessa källor en liten å som strax efter sin födelse blandas med en lerig jökelälv i en djup flodfåra. En fors i denna jökelälv märks till höger på bilden.
Här var det några fakta som hör i hop med texten i bloggen Att bygga vattenfall. En stilla sommardag är denna natur obeskrivlig och rik av attraktion och lockar fram det poetiska hos dem som låter sig attraheras.
Jag tänkte använda några bilder med denna text men sen blev texten längre än jag anade och i stället använder jag dessa bilder nu. Min brorson, Birkir, som också älskar dessa trakter är mannen bakom kameran.
Till vänster är källan i sluttningen som vi har plötsligt framför oss på resan och där har den troligtvis runnit fram i tusentals år. Denna källa bildar en liten bäck som på sin resa förenas med en annan bäck från en annan källa. Bäckarna blir till en å som så småningom blir till en flod med vita kaskader och forsar. Längst borta ser vi in till den stora jökeln Vatnajökull. Som exempel på dens storlek kan man säga att den är 2000 kvadratkilometer större än Södermanland. Där inne på jökeln till höger finns ett ställe som heter Svíahnjúkar, översatt på svenska kan det betyda Svenskarskullar på grund av att två svenska män hittade dessa kullar tidigt på sista århundrade.
Här ser vi varifrån källorna får en del av sin näring, från vinterns snödrivor. Jökeln fortsätter vara i bakgrunden. Stenigt är landet där högt uppe, dock finns det lite växtlighet i sänkorna.
Se mossan närmast oss, gråmossan. Den är djup,mjuk och känslig. Spår efter bil skulle man se mycket länge i denna mossa. Miljön där nere i dalen är mycket speciell. Där blandas små gräsytor, gråmossa och svarta lavahällar. Ovanför backen med skuggorna mitt i bilden är många otroligt silverklara och vackra källor som i ojämn lavan bilda pölar och tjärnar, riktiga irisar i detta annars karga landskap. Till slut bilda dessa källor en liten å som strax efter sin födelse blandas med en lerig jökelälv i en djup flodfåra. En fors i denna jökelälv märks till höger på bilden.
Här var det några fakta som hör i hop med texten i bloggen Att bygga vattenfall. En stilla sommardag är denna natur obeskrivlig och rik av attraktion och lockar fram det poetiska hos dem som låter sig attraheras.
Kommentarer
Postat av: Valgerður
Ég sé að þú þarft að fara inn á fésið hjá Jónatani og taka þaðan myndir úr Hekluferð þeirra Jónatans og Hauks í fyrra til að blogga út frá.
VG
Postat av: ghita
mycket intressant, jag bara villar bort mig mellan dina fina bilder från island. det finns en faktor i översättningen som gör att det blir ord med stora bokstäver i en del ord men en tanke och jag förstår vad det är som gäller.det är fantastiskt att kunna översätta ett språk så snabbt i alla fall.
Postat av: Monica
Ja, det hör verkligen ihop med "Att bygga vattenfall"
Så vackert att hjärtat gråter. Vem kan ens komma på tanken att inkräkta och göra sår här???
Postat av: ENTREVISTA, - lär känna bloggarna!
Fina bilder :)
Allt bra?
Trackback
