Internationella Skogsdagen
Skrivit den 21 mars.
Rósa, min dotter som bor i Stockholm, ringde mig i dag för att påpeka att i dag är den Internationella Skogsdagen och tack för det Rósa. Jag tar det på fullt allvar för att här pratar vi om så stor del av den natur som vi lever i och behöver ge så mycket mera omsorg än vi gör.
Efter samtalet gick jag ut i skogen, helt enkelt för att besöka den med anledning av skogsdagen. Jag besökte tallarna som jag pratade om i min sista blogg och såg ännu en gång till att jag säkerligen hade planterat dem med ömhet när jag flyttade dem in till min skog.
Det var kanske inte det viktigaste att en banan och en mjölkpackning var med på denna bild från förra sommaren, men det visar ändå utan tvekan hur nära skogen vi lever här i stugan. Stora trädet till höger i bilden är en av gårdsekarna. Denna ek är nära altanen och den har varit så underbar att se på. Jag har tittat på den från altanen samt flera ekar och flera träd år efter år och den har varit för mig som världens mest värdefulla måleri.
Men nu har denna ek blivit så stor att den kan ta på sig flera roller. Jag behöver byta jord i min lökhåla där jag har odlat lök i flera år och ogräset har fullständigt tagit makten i denna lökjord. Jag såg på eken, dennes krona och skogsbotten runt den och tänkte som så att här skulle jorden komma och så skulle jag göra en slät mark under kronan där det skulle bli skönt att sitta på varma sommardagar. Jag började med arbetet i förrgår och har nu flyttat inte mindre än 20 skottkärror dit som jag behöver jämna fint, pressa och välta och inom kort så gräsfrö. Sen när jag börjar klipa gräset på denna fläck blir ogräsets dagar räknade.
Jag bär på en helt fantastisk egenskap, den egenskap att undervärdera slitet och tiden som det kostar mig att fullgöra det jag beslutar mig för att göra. Om jag alltid hade vetat detta på förhand hade jag sannolikt ofta låtit vara att börja. Men det är mycket litet av det som jag har börjat med på senare år som jag har ångrat mig för när allt är färdigt. Inte visste jag om denna sten när jag började att förflytta jorden. Den stack upp skallen så jag hade behövt många skottkärror jord för att hölja över den och göra klart för gräsklipparen. Jag tittade på den och sen gav jag upp i mitt sinne och såg att den skulle få vara i vilket fall som helst.
Men!! Plötsligt bestämde jag mig för att hämta mitt järnspett och testa lite. Till slut låg stenen på marken och jag blev extatisk, tyckte som jag hade varit stark. Men det var mera skicklighet än kraft som gjorde detta möjligt. För ekens rötter var detta en bra jordförbättring, att byta sten mot matjord.
När jag började arbetet räknade jag med att använda endast en skyffel, trädgårdskratta samt skottkärran. Men när dagen var över behövde jag allt som står upp vid trädet samt en planka för att väga med.
Jag gjorde skogen gott med min närvaro på den Internationella Skogsdagen och skapade möjlighet för mig samt andra att äga goda stunder tillssammans med den under denna ek.
What do you want to do ?
New mailKommentarer
Trackback
