En dag på landet
När jag vaknade tio över åtta i morse handlade mina första tankar om hur behagligt jag hade sovit. En gång under natten var jag i rörelse och då regnade kraftigt. Och vad hade jag gjort för att njuta av en god sömn? Jag i och för sig visste det inte men i tankarna svävade jag lite genom gårdagen.
Jag hade fullgjort ett projekt som jag hade hållet på med då och då sista två veckorna i alla fall, och när jag såg nöjd över det var skymningen på gång. Jag bestämde mig för att gå runt i min lilla skog och stanna hos många av mina gröna vänner och fråga dem hur de mådde. Björkarna, men dock speciellt bunkarna, höll på att ta på sig höstkostymen, men för övrigt var så grönt och fint. Efter det gick jag en annan runda och stannade hos andra vänner.
Efter detta satte jag mig i en behaglig stol bakom huset mot skogen och tog upp min mobil för att se väderprognosen inför morgondagen. Sedan läste jag nyheter här och där ifrån i världen. Jag läste om hur Tegnell och den isländske Thorolfur samt makthavare hit och dit i världen bönade till folk att gå försiktigt fram. Jag läste också om protester och högljudda människor som inte tyckte om att inte få göra bara som de ville. Vissa var missnöjda med att inte kunna dricka och roa sig som de ville och andra var missnöjda med att försörjningsmöjligheterna togs ifrån dem. De sistnämnda förstod jag bättre.
Jag kom ihåg en dag när covid var att börja här i Sverige och jag var ensam hemma. Den dagen verkade inget annat få plats i radio- eller TV-program än denna våda som verkade komma till med att lägga ner för gott det moderna samhället. Någon sa också att förmodligen skulle kunna dö upp till 80000 svenskar. Jag hade sett på detta länge efter att Susanne åkte till jobbet och det var inget bra för mig, jag började må dåligt. Därför gick jag ut i skogen för att pyssla färdigt med några tallar som jag hade hämtat under närliggande kraftledning och planterat hos mig.
Jag gjorde det av stor omsorg och befann mig i att stödja livet men inte älende och död. Efter detta har jag inte känt fruktan för covid men jag har sett det som en plikt att i min ålder följa deras råd som gör sitt bästa i att hjälpa oss i att farnas väl. Jag har också sett det som en probersten på vem jag är och också en probersten på min inre styrka och ro som behövs för att kunna leva ett gott liv under begränsade omständigheter.
Där satt jag fortfarande bakom huset när det hade blivit helt mörkt och jag mådde alldeles fint. Jag var ensam hemma, Susanne var i sin lägenhet i Katrineholm. Vi tycker det en god sed att ibland ha det så och ibland också för att hon har jobbat där. Det var på tiden för mig att gå in och göra mat.
När jag tog av mig stövlarna under utebelysningen blev strumporna kvar i stövlarna och jag såg att jag var riktigt smutsig mellan tårna. Dock mådde jag bra men fick ändå sköta min hygien och sen äta en enkel måltid.
När jag hade som hastigast gått genom nyheterna sökte jag en TV-mässa från en helg nyligen och började se på den. Det var några få människor i kyrkan och i första hand en liten kör som ställde sig upp med långa mellanrum. Sen sjöng de vackra psalmer och andra sånger och de sjöng vackert. Till och med solisterna sjöng så fint. De lästa texterna var bekant och vackra. Det är som på AA-mötena att vissa texter används årtionde efter årtionde men det är visserligen på grund av det att det fungerar för de som är villiga att ta emot det.
Sen la sig stillhetens känsla över mig och Mr Blund kom fram till mig och drog mig och släppte växelvis men jag tyckte ändå som jag var med och lyssnade och mässan var bra. Tur jag hade att ha borstat tänderna innan jag började se på mässan. Att vara riktigt sömnig att borsta tänder är inget trevligt.
Klockan var 23:48 när jag med huvudet på kudden skickade god natt-meddelande till Susanne och hon svarade omgående. Vilken tur att genin hade redan då hittat på messenger.
Slutorden är dessa: Jag vill absolut inte bli sjuk av korona. Jag har inte tid för det och förmodligen skulle det göra mig några eller ett antal år äldre än jag är i dag.
Kommentarer
Postat av: Svanhvit
Fínt hos dig Gudjon min vän. Du kan detta med att leva livet .
Svar:
Guðjón Björnsson
Trackback
